De valdes in i Swedish Music Hall of Fame 2023

Grundtanken bakom Swedish Music Hall of Fame är att hylla rikedomen i den svenska musikskatten – och de invalda måste ha skivdebuterat för minst 20 år sedan.

Tidigare har band och artister som ABBA, Jan Johansson, Roxette, Eva Dahlgren, The Latin Kings, Evert Taube, Ebba Grön och Nationalteatern valts in. Nu är det dags för ytterligare sex musiker.

De utvalda artisterna är i år Olle Adolphson, Ann-Louise Hanson, Tomas Ledin, Mando Diao, Lena Willemark och Jenny Wilson. Denna ärofyllda utmärkelse erkänner deras betydande bidrag till den svenska musikscenen genom åren.

Nedan syns jurymotiveringarna:

Olle Adolphson 

Han var tillbakadragen och ansågs ibland lite tvär och svår. Någon gång har han beskrivits som bortglömd. Men Olle Adolphsons namn dyker ständigt upp igen och idag är det nog ingen som ifrågasätter hans status i svensk visa och låtskrivartradition. 

Vid debuten på scenen 1956 spelade han en central roll i att sjösätta en ny sorts svensk visa. Han blev då en av de första att framträda i en ny tradition kabaretsång med namn som Sven-Bertil Taube, Barbro Hörberg och Beppe Wolgers vid sin sida. Med Wolgers samarbetade han också i några av sina mest älskade sånger, som ”Det gåtfulla folket” och ”Okända djur”. Allt bidrog starkt till den svenska visvågen på 1960-talet. 

Adolphson blev senare en ledande tolkare av exempelvis Evert Taube, han översatte landsplågan  ”Trettifyran”, han skrev poesi, artiklar, målade, var en allmän livskonstnär. 

Men han radade också ständigt upp egna små underverk, från visan ”Trubbel” till romantiska klenoder som ”Älskar inte jag dig då”, alltid med en mörk underton. Han blev kort sagt en ordets mästare evig i den svenska visan. 

Ann-Louise Hanson 

Möjligen räcker det med några siffror för att tillräckligt illustrera Ann-Louise Hansons inval i Swedish Music Hall of Fame. Sedan debuten som ung sångerska i Kristianstad i slutet av 1950-talet, hon blev  proffssångerska redan vid 15, har hon hunnit med att spela in mer än 600 låtar, har haft 50 titlar på  Svensktoppen, hon har varit med i Melodifestivalen 14 gånger. De två sista är rekordsiffror. 

Men det finns så mycket mer hos en minst sagt mångsidig artist: efter det stora genombrottet med ”Han måste gå” och Vita rosor från Aten” var hon 1964 med och hjälpte Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström till deras respektive genombrott via trioturnén ”Visor och oförskämdheter”. Tio år senare blev Ann-Louise en av de första svenska countrystjärnorna. Varpå hon gick vidare i en karriär som innehållit alla sorters scenbegåvning inklusive att han är en mycket begåvad imitatör. 1986 kom Hansons  senaste studioalbum, som innehöll en duett med Billy Preston.

I en våra längsta framgångsrika artistkarriärer var hon så sent som tidigare i år med i ”Funny Girl” på Malmö Opera. 

Tomas Ledin 

I snart fem decennier har Tomas Ledin haft det svenska folkhemmet i ett stadigt grepp. Ibland har han  ansetts kontroversiell, många gånger har han retat Jante. Men han har likväl på stadiga fötter fortsatt att skörda framgångar med allt från rekordsäljande plattor och turnéer, över 1980-talets ANC-gala och 1990-talets ”Rocktåget” till folkmusik-Grammis på 2010-talet. Just nu är han mitt i orkesteruppsättningen ”Symphonia”, ännu en bild av hans genopmslag. Fyra Grammisar och en vinst i Melodifestivalen är några andra avtryck. 

2022 firade Tomas såväl att han fyllde 70 år som att det gått 50 år sedan debutalbumet. Födelsedagen  firades med en gala på Avicii Arena i Stockholm i februari. 

På sommaren följde sedan jubileumsturnén ”En nådens sommarkväll – alla klassiska hits”. Det finns som  bekant åtskilliga sådana när vi talar om mannen som föddes i Östersund 1952 men senare blev hela rikets sångröst.  

Mando Diao 

Redan vid det första invalet till Swedish Music Hall of Fame var Borlänge representerat i skepnad av Jussi Björling. När det nu händer igen är det på andra sidan musikspektrat. Om man nu kan säga så om Mando Diao, ett band som under drygt två decennier serverat en ytterst innehållsrik palett uttryck, det är passande att dom allra först hette Butler. 

I breda folklager är de enorma framgångarna 2012 med albumet ”Infruset” det stora intrycket. Tonsättandet av Gustav Fröding födde en av de största skivsuccéerna i modern tid. Albumet sålde fyra gånger platina i en period när fysisk skivförsäljning redan var på väg att tas över av streaming. Låten ”Strövtåg i hembygden” är nu en evig klassiker och låg 167 veckor på Svensktoppen, sanslösa 86 veckor som etta. 

Men före och efter detta har Mando Diao gjort engelskspråkig rock och pop som gjort rejäla avtryck även detta. Från det omedelbara genomslaget med skivdebuten 2002 och framåt har man i skilda sättningar erövrat inte bara Sverige utan också Europa. 

Vad som händer framöver kring ett band med så många ansikten avstår vi från att spekulera om. 

Lena Willemark 

Det finns så många aspekter på Lena Willemark. Med en enkel summering är hon en av Nordens mest  mångsidiga röster och musiker alla genrer inkluderade. 

Men basen har alltid funnits i den folkmusik som formades av hennes uppväxt i Älvdalen i Dalarna. Från albumdebuten för 40 år sedan har hon sedan alltid haft en huvudroll i svensk visa, som sångerska, ofta på hemtraktens säregna älvdalska, och som riksspelman på instrument som fiol och spilåpipa. Detta har bland annat inneburit hela sex grammisar genom åren och huvudroller i band som Nordan, Groupa, Enteli och Frifot. Men Lena har också med stor framgång klivit in i jazzfältet och i konstmusiken. 

2019 var hon med på det Grammisvinnande albumet ”Svenska röster” och tolkade då bland annat en rad tidigare invalda i Swedish Music Hall of Fame. Styrkan i den hyllningen blev ännu ett skäl att bjuda in även Lena Willemark själv i Swedish Music Hall of Fame. 

Jenny Wilson 

Någon har beskrivit Jenny Wilson som en av våra mest transparanta artister. Men det är frågan om den beskrivningen egentligen räcker till för hennes extremt öppenhjärtiga självbiografiska verk.

Från uppväxten i Blekinge har hon vandrat via Malmö till Stockholm hela tiden med det totalt rättframma i fokus. Först från 1997 i gruppen First Floor Power, från början av 2000-talet som soloartist. 

Vid skiftet samarbetade hon med våra tidigare inval Karin Dreijer och Robyn. Senare har det egna namnet och det hårdslående materialet om exempelvis våldtäkt, sjukdom och privata känslostormar, räckt för att få all sorts berättigad uppmärksamhet. 

2014 blev Jenny sjufaldigt Grammisnominerad för albumet ”Demand The Possible”, det blev till sist tre priser. 

2021 kom det första albumet på svenska, titeln var illustrerande nog ”Mästerverk”.

LÄS OCKSÅ: Swedish Music Hall Of Fame presenterar 2022 års invalda